Motion till Sveriges kvinnolobbys årsmöte 2008 angående EU sekularism - 080220

Motion till Sveriges kvinnolobbys årsmöte 2008 angående Energi - 080220

Motion till Mp kongress 2007 - Möjlighet att utse två partisekreterare att dela på uppdraget

Motion till Mp Kongress 2007 - Feminism på allvar

Motion minilön - 060115

Gröna qvinnor föreslår öronmärkt bistånd - 060114

Beskattning och konstnärens ekonomiska verklighet-060113

Jämställdhetsmyndighet och kvinnors organisering - 060113

ILO-konvention 169 om ursprungsfolks rätt - 060111

Genusbudget från Gröna qvinnors styrelse - 060113

Gröna qvinnors ekonomi - 060109

Gröna qvinnors styrelse säger ja till fria skolor - 051101

Hushållsnära tjänster enligt den finska modellen eller liknande Örebromodellen för 70+ - 060113

Remissvar på SOU 2005:66, Makt att forma samhället & sitt eget liv - jämställdhetspolitiken mot nya mål

Motion till Mp kongress 2007

Möjlighet att utse två partisekreterare att dela på uppdraget.

I miljöpartiets stadga står att:

ß12 Partisekreterare

12.1 Partisekreteraren väljs av kongressen på ett år dock högst nio år i följd.

12.2 Partisekreteraren arbetar på uppdrag av partistyrelsen, arbetsutskottet och språkrören.

12.3 Partisekreterarens roll är huvudsakligen att ha översikt över partiets verksamhet samt fungera som sammanhållande länk inom partiet och svara får externa kontakter utifrån sitt uppdrag.

12.4 Partisekreteraren är ständigt adjungerad till partistyrelsen och arbetsutskottet.

Miljöpartiet har under sin korta historia haft två partisekreterare, Kjell Dahlström och nu Håkan Wåhlstedt. Jag har kommit att arbetat nära dessa herrar i helt olika roller, som partistyrelseledamot, som riksdagsledamot och som ordförande för Gröna qvinnor. Jag vet att de haft svårt att få tiden att räcka till alla de förväntningar vi ställt på dem och till deras egna ambitioner att göra ett bra jobb. Att både bygga och hålla ihop partiet.

Inför årets kongress finns många kompetenta miljöpartister med olika erfarenheter som jag hoppas accepterar att nomineras. I stället för att börja bekämpa varandra om vem som ska sitta på toppen som partisekreterare, ett typiskt patriarkalt beteende, så kan vi utveckla vår gröna arbetsfördelningsprincip och välja två stycken som delar på jobbet. För min del får det gärna vara två kvinnor, vi har ju haft två män, men det är en fråga för valberedningen att hantera.

Det finns ingenting i partiets stadga som hindrar valberedningen att redan i dag föreslå två namn till kongressen att dela på jobbet.

Kanske till och med tydliggöra att de får olika roller.

Att dela på jobbet ger mer ork och möjlighet till tid att odla kärleken till livet och till att umgås med nära och kära.

Jag yrkar att kongressen uttalar sig positivt till möjligheten att utse två partisekreterare att dela på jobbet.

Ewa Larsson

Motion till Mp Kongress 2007

Feminism på allvar

Miljöpartiet är ett feministiskt parti som i partiprogram säger:

”Feminism är för oss en medvetenhet om patriarkala maktstrukturer och begränsande könsroller. Det är också en vilja att förändra den könsmaktsordning som i dag hindrar ekonomisk, social och politisk jämställdhet.”

Miljöpartiet har även ett handlingsprogram där Feminism anses vara ett grönt politiskt verktyg, i handlingsprogrammet sägs att:

”Feminismen är ett verktyg för att analysera den könsmaktsordning som upprätthåller detta förhållande, ett förtryck som snedfördelar makt och inflytande i samhället. Samtidigt är feminismen ett verktyg för handling, en hjälp i arbetet med att frigöra oss från könsroller där målet är ett jämställt samhälle.”

Nu håller partiet som bäst på att förbereda tema inför val 2010, här talas bl a om Lika rättigheter och Livskvalitet. Alla torde vara överens om att det inte är en lika rättighet att inte vara jämställd och att jämställdhet är en grundläggande Mänsklig Rättighet. Men i partiets dagliga arbete saknar jag feministisk kunskap som verktyg. Jag saknar arbete med genusgranskning och genus budget trots att kongress 2005, genom språkrör, slog fast att dagens könsmaktsordning på allvar ska utmanas.

- Jag saknar helt enkelt själva utmaningen.

Att halva Sveriges befolkning generellt sett har mindre makt, lägre lön, och äger mindre en den andra halvan är ett strukturellt problem som gäller oavsett ålder, hur länge du bott i Sverige eller om du har nedsatt funktion.

Här kan vi verkligen tala om olika förutsättningar till livskvalité.

Jag yrkar att miljöpartiets kongress uttalar sig för att feminism som ideologi och strategi, genus som kunskapskälla och jämställdhet som mål finns med i det forsatta arbetet för - Lika rättigheter & Livskvalité - .

Ewa Larsson

Gröna qvinnor vill Avskaffa Arbetsdomstolen, införa tuffa tag och ekonomiska sanktioner för brott mot likalönsprincipen, och införa ett golv för lägsta lön.

Lika lön för lika och likvärdigt arbete har varit ett självklart krav sedan 1980-talet. Lika självklart har det varit att detta är en fråga för arbetsmarknadens parter. Brott mot likalönsprincipen hanteras i dag av parternas gemensamma Arbetsdomstol, AD, i princip utan att några domar fällts. Jämställdhetsombudsmannen, JämO, har fått ökade resurser, tack vare miljöpartiet, att bevaka och ge stöd vid orättvisor och lagbrott.

År 1993 låg det oskäliga löneglappen mellan män och kvinnor på 16 procent, år 2003 låg samma glapp kvar på 16 procent. Och vid genusanalys av vilka som erhåller de lägsta ingångslönerna på svensk arbetsmarknad så är det kvinnor som framträder i statistiken, på alla nivåer.

Kommuner- landsting och stat borde sätta ett golv för lägsta lön, i Europa kallas det för minimilön. Kollektivavtal i all ära men de verkar mest gynna män. Minimilöner har, i de kommuner de införts tex Botkyrka, gynnat kvinnor. Vi kan verka för det politiskt, nu, utan att ändra lagstiftning. Sedan kan vi fortsätta att diskutera huruvida vi vill lagstifta om minimilön eller ej. Gröna qvinnor lutar nog åt att en nationell insats måste till. Vi menar att det någon gång måste ställas hårt mot hårt.

Gröna qvinnor vill att kongressen ska uttala sig positiv till att:

1. Avskaffa Arbetsdomstolen och låta lönediskrimineringsbrott hanteras i vanlig domstol!

2. Införa hårda ekonomiska sanktioner för dem som bryter mot likalönsprincipen!

3. Statliga chefer som inte uppfyller likalönsprincipen ska inte ha förnyat förtroende.

4. Högskolor och universitet som inte följer likalönsprincipen får inte ökade anslag till sina skolor.

5. Stimulera kommuner- landsting och stat att införa ett lönegolv!

- och att mp:s förtroendevalda på alla nivåer skall arbeta för detta.

Ewa Larsson för styrelsen 060115

UPP

Jämställdhetsmyndighet och kvinnors organisering.

Motion till miljöpartiets kongress 2006.

Gröna kvinnor föreslår miljöpartiets kongress besluta att:

- miljöpartiet kommer att verka för att en Jämställdhetsmyndighet inrättas;

- miljöpartiet kommer verka för att kvinnors organisering ges kontinuerligt ekonomiskt stöd.

Gröna qvinnor vill ha bättre strategier för jämställdhet.

För tusen år sedan hade den nordiska kvinnan en stark ställning, och jämfört med hur många kvinnor har det i dag världen över hade vi då en bättre situation.

I dag är Sverige känt som ett land med en hög grad av jämställdhet, så varför är vi inte nöjda? Det som vi är mest nöjda med är föräldraförsäkringen, den vill vi bygga ut och kvotera, helt i enlighet med mp:s program. Men för att komma åt attityder som värderar människan efter kön krävs målmedvetna strategier och tydligt ansvarstagande. Attityder som har många år på nacken, och en del av dem verkar mer på vårt känsloplan än i vårt intellekt – för få är emot jämställdhet.

De trosföreställning som fick fäste på 1100-talet, kvinna som käril för barn, kvinna att tiga i församlingen, kvinna som fötts av mans revben, kulminerade med häxbränningar på 1600-talet, och så sent som in på 1960-talet ansågs en bra man kunna försörja en kvinna. Och med det ingen ekonomisk frihet för kvinnan.

Det är bra att skaffa sig lite perspektiv på verkligheten för att inte förtvivla, i alla fall om du är kvinna och fortfarande tjänar mindre än en man för lika arbete, eller utsätts för sexuellt våld och förtryck, eller utför obetalt arbete, eller inte syns för du är äldre kvinna, eller inte hörs fast du har högre utbildning.

Huvudstrategier i jämställdhetsarbetet är enligt FN:s medlemsländer:

•  integrering av jämställdhet inom alla politikområden, kallas jämtegrering.

•  positiv särbehandling av det underordnade könet

•  genusanalys som underlag för beslut och åtgärder

Lagstiftning mot kvinnoförtryck och kännbara sanktioner är ett sätt att arbeta för att bryta rådande patriarkala strukturer. Men jämställdhet som politikområde saknar i dag en samordnande arena vilket omöjliggör samordning och analys.

Gröna qvinnor har i remissvar på utredningen om Kvinnors organisering gjort klart att vi stöder inrättandet av en Jämställdhetsmyndighet. Myndigheten kan lyfta fram och generera nödvändig forskning om hur dagens patriarkala faktorer påverkar kön, etnicitet, sexualitet, funktionshinder och socioekonomisk bakgrund, samt ge förslag till motstrategier. Andra politikområden har myndigheter som följer upp och samordnar politiska beslut och som därmed kan stödja kommuner, landsting och myndigheter i sitt jämställdhetsarbete. JämO utför i dag ett omfattande arbete genom att bland annat granska att lagstiftning inom arbetslivet följs. JämO bör arbeta nära eller tillsammans med den nyinrättade Jämställdhetsmyndigheten.

Myndigheten bör också kunna vara koordinator för fristående kvinnoorganisationer. Utan dessa skulle många rättvisefrågor och frågor om mänskliga rättigheter ha saknats på den nationella eller internationella dagordningen. Kvinnor världen över driver jämställdhetsfrågan och feminismen framåt. Införandet av allmän rösträtt, uppbyggnad av stödverksamhet och opinionsbildning när det gäller mäns våld mot kvinnor samt olika fredsinitiativ är några resultat av den organiseringen.

Kvinnors organisering har skett och sker genom ideellt arbete med små ekonomiska resurser. Vi anser att det är viktigt att kvinnors organisering ges kontinuerligt ekonomiska stöd för sitt arbete.

Gröna kvinnor föreslår miljöpartiets kongress besluta att:

- miljöpartiet kommer att verka för att en Jämställdhetsmyndighet inrättas

- miljöpartiet kommer verka för att kvinnors organisering ges kontinuerligt ekonomiskt stöd .

Ewa Larsson för styrelsen, 060113

UPP

Gröna qvinnors styrelse säger ja till fria skolor

Motion till miljöpartiets kongress 2006

Gröna qvinnors styrelse vill att kongressen beslutar:
- att uttala sig för motionens intention och i sitt kommande politiska arbete verkar för att ensidigt religiösa friskolor inte längre bekostas med skattemedel.

Att fritt välja skola är en av de frågor miljöpartiet drivit sedan partiet bildades. Partiet har värnat den pedagogiska mångfalden och menat att olika driftsformer gagnar både kvalitet, kreativitet och ett starkt föräldraengagemang. I dag finns cirka 550 friskolor, en del små byskolor och en del större som bolag. Av dessa utövar 31 procent en speciell pedagogik vilket bidrar till att utveckla alla skolors pedagogiska grepp.

Kritiker och belackare till rätten att starta friskola har vid flera tillfällen varnat för att denna reform också kommer att gynna de olika religiösa samfund som vill starta friskolor med skattemedel. I dag är åtta procent av friskolorna religiösa friskolor, fler ansökningar väntar och det stora flertalet av dem finns i stockholmsregionen. I förslag till ny skollag föreslås skärpt kontroll av alla friskolor samt möjlighet att utfärda ekonomiska sanktioner vid brister.

Gröna qvinnor menar att de fristående skolorna redan granskas väldigt mycket, men på ett felaktigt sätt. Att först anmäla vilken dag inspektionen ska ske gör att skolorna har gott om tid att förbereda sig för att visa upp sin allra bästa sida, så sker också vid inspektion i kommunal skola . Sättet att inspektera kan ändras utan att ändra skollagen.

Men, de religiösa friskolornas sätt att arbeta med jämställdhet, det vill säga samma möjligheter och rättigheter mellan könen, strider mot de olika religionernas sätt att se på mannen respektive kvinnan. Detta gäller oavsett om det är olika uttolkare av koranen eller bibeln som utgör den religiösa friskolans grundpelare. Här måste de av Sverige antagna FN:s Mänskliga rättigheter gälla. Varje skola ska ha en jämställdhetsplan och efterlevnad ska kontrolleras.

Vi Gröna qvinnor menar att detta inte räcker. Kunskap om olika religioner och trosföreställningar i vårt samhälle och i världen ska ingå i utbildningen för alla barn och ungdomar och självklart utsättas för både kritisk granskning och jämställdhetsanalyser. Även en religiös friskola ska vara öppen för olikheter i samhället och har inte rätt att ensidigt indoktrinera barnet.

Flickebarn i religiösa friskolor riskerar att hamna i samhällelig korseld om religiösa friskolor utbildar dem efter gammal biblisk norm, ”kvinna tig i församlingen”, eller lär dem att tolka koranen så som att de måste svepa in sig i tyg för att inte män ska attraheras av dem. Även den lille pojken kan få svårt som vuxen i arbetslivet om han till exempel fått lära sig att inte ta det motsatta könet i hand, eller inte får ta en flicka i sitt knä om han arbetar på förskola.

Kvinna och man har lika värde i dagens svenska samhälle, aktivt jämställdhetsarbete ska stimuleras i alla skolor oavsett inriktning. Skolans jämställda demokratiska fostran har avgörande betydelse för utvecklandet av Sverige som ett demokratiskt land där alla människors lika värde utgör stommen i samhällsbygget.

Alla trosföreställningar och religioner måste respekteras utifrån sin historia och sin plats i samhället i dag, ingen religion eller trosföreställning ska framhållas som bättre än den andra. Även religiösa friskolor måste tillåta ett öppet och demokratiskt samtal.

Vår slutsats är att det nu är dags att säga nej till ensidigt religiösa friskolor. Alla förskolor och skolor ska vara icke konfessionella. De religiösa friskolor som inte ställer upp på dagens jämställdhetsmål mellan könen och på att behandla alla trosföreställningar och religioner lika ska inte mer tillåtas att erhålla skattemedel för sin verksamhet. Vi är inte ute efter utbildningsanordnaren utan efter innehållet - vi är för fria skolor.

Gröna qvinnors styrelse vill att kongressen beslutar:
- att uttala sig för motionens intention och i sitt kommande politiska arbete verkar för att ensidigt religiösa friskolor inte längre bekostas med skattemedel.

Ewa Larsson för styrelsen, 051110

UPP

Gröna qvinnor föreslår öronmärkt bistånd

Motion till miljöpartiets kongress 2006

Gröna qvinnors styrelse vill att kongressen beslutar:
- att ge stöd för motionens intention;
- att nuvarande biståndsgivning omprövas så att budgetstöd endast ges till demokratier som uppvisar demokratiutveckling och där mänskliga rättigheter respekteras;
- att nuvarande biståndsgivning omprövas så att bistånd öronmärks för lokalt jordbruk och kooperativ där kvinnor har huvudansvaret för verksamheten.

Sverige är känt som nation för att bedriva en aktiv utrikespolitik och för att, utifrån sin befolkningsmängd, ge ett förhållandevis stort bistånd. På senare år, i synnerhet efter EU-inträdet, har vi tonat ner vår röst på den internationella arenan, men, bland annat genom ihärdig påverkan från miljöpartiet, höjt vårt bistånd.

Men hur fördelas och används biståndet?

Mänskliga rättigheter och demokrati har fått ökad betydelse i bistånd än tidigare. Men det har inte påverkat Sveriges urval av biståndsländer där endast två av tjugufem stora biståndsmottagande länder är demokratier. Det betyder inte direkt att vi göder diktaturer, men vi har en lång tradition av att stödja socialistiska enpartistater. Bistånd ges i en svår miljö där kränkningar och korruption hör till vardagen. Kvinnors och barns situation i dessa länder är fruktansvärt svåra. Och där AIDS och HIV-smitta förekommer utsätts både kvinnor och flickebarn för våldtäkter, och de lämnas ofta i misär och svält.

Om vi vill främja de mänskliga rättigheterna så kan vi inte bara sluta ge bistånd i de länder där de kränks. Men vi kan göra om formen för stöd. Dessa länder bör inte längre få så kallat budgetstöd, det vill säga ett stöd som går in i landets egen budget och hanteras av landets regeringschef. Budgetstöd ska bara gå till demokratier och i biståndsbeslutet ska anges graden av demokratiutveckling.

I stället bör pengarna öronmärkas. I dag finns misstankar om att svenskt bistånd går till vapen i Uganda, den typen av misstankar får bara inte förkomma. Därför är det bra att utbetalningarna dit nu är stoppade.

Bistånd är svårt och kräver resurser för att fördelas på ett klokt sätt. Att öronmärka medel för inhemskt jordbruk torde vara det enda sunda stödet. I Sverige anser vi det inte konstigt att EU ger 225 miljoner kronor i stöd till Stockholms läns 2200 bönder att dela på.

Inom vår egen biståndsgivning försummas jordbruksstödet i dag. Om vi ger stöd till kooperativ ute på landsbygden där kvinnor har huvudansvaret för verksamheten går det till byar och till familjer, och det är kvinnor och barn som får bäst utdelning. De kan odla sin mat och slipper fly in till slumområdena där faror som våld, prostitution och sexslavhandel är en daglig realitet. I dag tvingas fattiga länder i stället importera livsmedel därför att deras lokala jordbruk är utkonkurrerat av multinationella livsmedelsmonopol. I Uganda kan du träffa på mjölkersättning från Nestlé ute på landsbygden och hitta Coca Cola-automat på skolgård i Kampala. Öronmärkt stöd till lokalt jordbruk och till kooperativ måste få en renässans!

Gröna qvinnors styrelse vill att kongressen beslutar:
- att ge stöd för motionens intention;
- att nuvarande biståndsgivning omprövas så att budgetstöd endast ges till demokratier som uppvisar demokratiutveckling och där mänskliga rättigheter respekteras;
att nuvarande biståndsgivning omprövas så att bistånd öronmärks för lokalt jordbruk och kooperativ där kvinnor har huvudansvaret för verksamheten.

Ewa Larsson, för styrelsen 060114

UPP

Gröna qvinnors ekonomi

Motion till miljöpartiets kongress 2006

Gröna qvinnors styrelse föreslår kongressen besluta:
- att Gröna qvinnor erhåller de medel partiet fått sig tilldelat för kvinnors organisering.

Gröna qvinnor fick beviljat 300.000 kronor på kongressen 2005 att gälla för verksamhetsåret 2006. En del av pengarna har vi ansökt och beviljats förskottering på, främst för att kunna genomföra styrelse- och medlemsmöten 2005.

Olika informationsmaterial har tagits fram, medlemsutbildning har påbörjats och mer omfattande allmän utbildning planeras. Nätverksbygget är påbörjat. Nu har en verksamhetsplan för 2006 fastställts utifrån de kända beviljade medlen.

Ett av resultaten på utredningen Kvinnors organisering SOU 2004:59 är att alla partier får öronmärkta medel till sina kvinnoorganisationer.

För miljöpartiets del blir det troligen kring 340.000 kronor för 2006.

Nu hoppas vi att partiet, utifrån de medel som partiet kommer att erhålla för ”kvinnors organisering”, kommer att fördela de medlen till Gröna qvinnors organiserade arbete som ju baseras på miljöpartiets partiprogram.

Om kongressen så beslutar ökar väsentligt Gröna qvinnors möjligheter att både stödja och driva en aktiv grön feministisk valrörelse över hela landet. Men också möjligheten att utveckla nätverk, representation och aktiviteter över hela landet. Vår förebild är Gröna kvinnor i Finland.

Gröna qvinnors styrelse föreslår kongressen besluta:
- att Gröna qvinnor erhåller de medel partiet fått sig tilldelat för kvinnors organisering.

Ewa Larsson för styrelsen, 060109

UPP

Makt att forma samhället och sitt eget liv - jämställdhetspolitiken mot nya mål

Remissvar på SOU: 2005:66

Gröna qvinnor är en nybildad organisation som arbetar utifrån Miljöpartiet de Grönas partiprogram.

Våra synpunkter i korthet:

Vi stödjer utredningens förslag att en jämställdhetsmyndighet - ett verk, ska inrättas snarast.

De nya mål som föreslås stödjer vi också i.

Vi instämmer med utredaren att det är nödvändigt att komma tillrätta med deltidsarbete som norm för kvinnors arbete. Men, vi vill också att det obetalda arbetet, som tycks öka idag, ska upp på den politiska agendan och ges ett ekonomiskt värde. Det räcker inte med att säga ”att det obetalda arbetet ska delas lika”.

Vi menar också att BNP-begreppet behöver belysa verkligheten. Därför föreslår vi att ”hälsomått” vägs in, till exempel kan psykisk ohälsa ges ett ekonomiskt värde så att det kommer med i BNP.

Det är möjligt att utredaren har rätt att det behövs inrättas en delegation för hälsa och arbetsliv. Men vi ser även en fara i att det kan bli en ny ”långbänk”. Delegationen bör därför arbeta med konkreta tidsbaserade åtgärder för att uppnå målen. Vi vill också lägga till begreppet kultur så att det blir en delegation för – hälsa, arbetsliv och kultur. Detta skulle underlätta en helhetssyn på problematiken.

Utredaren poängterar vikten av könsbaserad statistik. Vi efterfrågar ett formellt förslag som kräver det.

Det är en skam att Sverige ännu ej kommit tillrätta med de oskäliga löneskillnaderna. I stället för att utreda mer kräver vi nu lagstiftning.

Förslaget om att en lokal ”Agenda Jämställdhet” inrättas efter modell Agenda 21 tycker vi är lysande. Det underlättar också det gemensamma globala jämställdhetsarbetet.

Även det konkreta förslaget om att införa ett förvärvsavdrag för ensamstående föräldrar instämmer vi i.

Utredningen lyfter samhällsproblemet med mäns våld riktat mot kvinnor. Det kulturella klimatet premierar våld i alla situationer. För åtgärder krävs ett samlat grepp. Därför föreslår vi att Våld blir ett eget politikområde.

För Gröna qvinnor: Ewa Larsson, språkrör och
och Marja Ramsin internationellt ansvarig

UPP

Genusbudget

Motion

Gröna qvinnor yrkar:
- att genusperspektiv ska läggas på budgeten på alla nivåer i Sverige;
- att en arbetsgrupp tillsätts för att göra detta möjligt;
- att miljöpartiets egna organisationer börjar arbeta med ovannämnda genusanalyser.

Den ojämna fördelningen av makt, rikedom och livskvalitet är som vi alla vet inte enbart ojämnt fördelat mellan kvinnor och män till mäns fördel utan också kostsamt för barn och för många män. Dessutom vet vi att löneskillnaderna för kvinnor och män är desamma idag som för tjugo år sedan, samt att det obetalda arbetet har ökat och utförs i huvudsak av kvinnor. Detta är förutom att vara odemokratiskt även ohållbart i miljöpartiets vision om det hållbara samhället.

I det hållbara samhället där såväl ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella aspekter ingår, är jämställdheten en av förutsättningarna för att vi ska nå dit.

Därför föreslår vi att en av åtgärderna i jämställdhetsarbetet är att lägga ett genusperspektiv på såväl den nationella, regionala som den lokala budgeten. Detta betyder att könsbaserad statistik visar hur mycket av budgeten som män respektive kvinnor erhåller. Även det obetalda arbetet måste få ett ekonomiskt värde (förslagsvis uträknat på tid och timpenning) och inräknat i budgeten.

Detta genusperspektiv på budgeten har EU:s medlemsländer förpliktigat sig att göra enligt Amsterdamsfördraget. Även i Pekings Handlingsplan, 1995 och i UNIFEM har medlemsländerna medgivit och skrivit under att genusperspektiv på budgetar på nationell, regional och lokal nivå bör göras. Internationella erfarenheter visar att genusanalyser av den offentliga verksamheten, dess utgifter och inkomster, underlättar policy- och strategiformulering samt att resursfördelningen svarar mot de faktiska behoven hos kvinnor och män som medborgare och brukare. Detta stödjer god samhällsstyrning genom ökad ekonomisk effektivitet. Dessa leder också till effektivare användning av ekonomiska resurser och högre kvalitet i insatsen. Dessutom resulterar de i förbättrad service för medborgaren eftersom brukarfokus blir tydligare.

Gröna qvinnor yrkar:
- att genusperspektiv ska läggas på budgeten på alla nivåer i Sverige;
- att en arbetsgrupp tillsätts för att göra detta möjligt;
- att miljöpartiets egna organisationer börjar arbeta med ovannämnda genusanalyser.

Marja Ramsin, för styrelsen 060113

UPP

ILO-konvention 169 om ursprungsfolks rätt

Motion till miljöpartiets kongress 2006

Gröna qvinnors styrelse vill att kongressen beslutar:
- att uttala stöd för aktivt politiskt arbete som resulterar i att ILO-resolution 169 om ursprungsfolks rättigheter antas, ratificeras, av Sveriges riksdag och införlivas i svensk lagstiftning.

Sverige är känt som nation för att bedriva en aktiv utrikespolitik och för att, utifrån sin befolkningsmängd, ge ett förhållandevis stort bistånd.

På senare år, i synnerhet efter EU-inträdet, har vi tonat ner vår röst på den internationella arenan, men, bland annat genom ihärdig påverkan från miljöpartiet, höjt vårt bistånd.

Men hur agerar vi på hemmaplan?

En konvention som Sverige varit pådrivare av är ILO-konvention 169.

Bakgrund
FN:s fackorgan International Labour Organization, ILO, har som uppgift att bevaka frågor om arbetsvillkor och diskriminering. Inom denna ram har ILO bevakat ursprungsfolkens arbets- och levnadsvillkor. Konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder, innehåller ett antal bestämmelser och åtaganden till skydd för ursprungsfolken, och trädde i kraft 1991. Åtgärder skall enligt konventionen vidtas för att skydda ursprungsfolkens mark, kultur och miljö. I konventionen betonas särskilt markens betydelse för ursprungsfolken. Det finns bestämmelser som skall säkra ursprungsfolkens rätt till mark som de under lång tid har innehaft eller brukat. Sverige har ännu ej ratificerat konventionen.

En rad andra internationella konventioner syftar också till att skydda nationella minoriteter och ursprungsbefolkningar. Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering antogs av FN 1965. Sverige ratificerade den konventionen 1971.

Kommittén som har FN:s uppdrag att granska hur länder följer konvention 169 uttryckte i en rapport 2000 sin oro över förhållandena i just Sverige avseende det samiska folkets markrättighet, särskilt fiske- och jakträtterna, som ansågs hotas av privatisering av traditionellt samiskt land. Kommittén rekommenderade lagstiftning som erkänner traditionell samisk rätt till mark och speglar renskötselns centrala funktion i det samiska ursprungsfolkets livsstil . Kommittén rekommenderade att Sverige skulle ratificera ILO-konvention nr 169.

Agenda 21, är namnet på det handlingsprogram som blev resultatet av FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Där finns ett kapitel som stärker inflytandet för ursprungsfolk och som säger att ”ursprungsfolkens områden bör skyddas från verksamhet som inte är miljöanpassad eller som dessa folk betraktar som socialt eller kulturellt olämpliga, samt att betydelsen av ursprungsfolkens värderingar, traditionella kunskaper och metoder för resurshantering bör erkännas”. Som exempel på särskilda åtgärder som regeringar kan vidta anges att ratificera och tillämpa befintliga internationella konventioner om ursprungsfolk och deras samhällen. Det vill säga ILO-konvention 169.

FN:s kommitté mot rasdiskriminering har i en rapport framhållit att Sverige måste ansluta sig till konvention 169. ”Genom en ratificering förenar sig Sverige med de stater som för en framåtsyftande politik i frågor som berör ursprungsfolk.”

I betänkande SOU 99:25 sägs att om åtgärder vidtas som innebär skada för renskötselrätten skall samerna ha rätt till ersättning. Vidare sägs att samerna måste få samma möjligheter som andra att mot betalning upplåta sin jakt- och fiskerätt.

Utredaren bedömde då att Sverige kunde ansluta sig till ILO:s konvention nr 169, om ett antal åtgärder rörande samernas rätt till mark genomförs, en process som beräknades ta fem år. Mark som samerna har rättigheter till enligt konventionen ska identifieras och omfattningen av samernas jakt- och fiskerätt inom den mark som de traditionellt innehar klarläggas.

Andra åtgärder som ska vidtas för att samernas rättigheter skall nå upp till den nivå som konventionen kräver är att ge samerna stärkt skydd mot inskränkningar i renskötselrätten, åtgärder för att säkerställa att samerna har tillräckligt med mark för att kunna fortsätta att bedriva rennäring, införande av möjlighet till ersättning från staten för rättegångskostnader i principiellt viktiga mål rörande samernas markrättigheter samt genomförandet av en nationell informationskampanj om samerna som ursprungsfolk och om den samiska kulturen.

En ratificering av ILO-konventionen betyder ett officiellt erkännande av samerna som Sveriges ursprungsfolk. Kostnader för rättegångar i pågående sedvanerättsprocesser måste garanteras för bägge parter. Flera samebyar har inte råd att försvara sig i pågående processer och har underlåtit att driva processer inför utsikten att förlora och därmed tvingas betala. Särskild metodik för akut och långsiktig konflikthantering bör fogas till åtgärderna för implementering av ILO-konventionen Sverige måste också leva upp till förpliktelserna i Rio-deklarationen, konventionen om biologisk mångfald, Agenda 21 och artikel 27 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter . Sverige måste vidta särskilda åtgärder för att värna samernas språk och kultur.

Vårt grannland Norge ratificerade konventionen på ett tidigt stadium. Vid marktvister är det där markägaren som ska bevisa att samer aldrig nyttjat marken. Där blir det inte heller så många processer i domstol. I Sverige, där samerna ska bevisa att de brukat marken tidigare, blir det nästintill omöjligt att hitta bevis då deras kultur byggt på varsamhet med natur och inget skriftspråk finns som stöd.

Det är en statlig uppgift att garantera rättigheterna för de individer som ingår i minoritetsgrupper och ursprungsbefolkning om lokala majoritetsbeslut riskerar att motverka minoritetens rättigheter. Och det är precis det som händer nu. Skog slutavverkas på renbetesland, uran i ytläge söks för framtida exploatering och ytterligare vattenflöden riskerar att dämmas upp. I rättegång efter rättegång förlorar samer sin rätt till renbetesland. Vår domstol är inte konstruerad efter en kultur där mark inte har ansetts kunna ägas och där människor levt under nomadliknande förhållande. Där jakt och fiske utgjort basnäring långt innan renskötsel blev näringsgren. Många samebyar ger nu upp utan rättsprocess, dagens prejudikat indikerar att de ska förlora så de vågar inte skuldsätta sig för att driva process. För varje dag som går växer skulden och sveket, och miljöpartiet är medansvariga för vi ingår i den majoritet som har makt i Sverige i dag.

Och kunskapen om vårt ursprungsfolk är fortfarande väldigt liten. Visste du till exempel att deras föreställningar om livets ursprung liknar en befolkningsgrupp som kallas Evenkerna och härstammar från Sibirien. Att deras historiska urmoder, gudinna, heter Maddarakka och att livets vatten anses heligt och kallas sajva, att Plejaderna kallas för de sömmande flickorna och att arran betyder kåtans eld.

Här följer en dikt av Susannna Angeus-Kuoljok:

Maddarakkas dotter

Fagra flicka, Maddarakkas dotter
ser sin bild i sajvavattnets spegel
hör en röst från fjärran djupet

Lys min dotter, unga flicka!
Vindarnas son skall smeka ditt hår
viddernas son skall rosa din kind
du skall gunga på fjällsluttningens mjuka matta
ögonen sluta under de sömmande flickornas himmel

I mäktig boning skall kärlekens glöd i arran brinna
dina läppar skall fuktas i vårnattens ljus

I väven i ditt livets segel
har viddernas kraft spunnits in
ditt segel har sömmats med stark och tålig sena

Så din färd har börjat och skall ända
i ditt eget Sameland
Maddarakkas dotterdöttrar
skall släktens farkost föra fram.

I samernas kulturprogram från 1971 står ” Genom politiskt herravälde och genom skolor har vi försatts i och anpassats till majoritetssamhällets struktur /.../ vi har fått uppleva fattigdom, vanmakt och främlingskap”.

Och de samiska kvinnorna står längst ner på statusstegen i det herravälde den samiska kulturen pressats in i. Det är lätt för oss att kritisera australiensisk politik som inte visar respekterar för aboriginernas heliga berg, och kritisera USA för uranbrytning i indianernas heliga land, men än har vi inte städat i eget bo, de patriarkala strukturerna kvarstår och hoten utanför dörren knackar ständigt på.

Gröna qvinnors styrelse vill att kongressen beslutar:
- att uttala stöd för aktivt politiskt arbete som resulterar i att ILO-resolution 169 om ursprungsfolks rättigheter antas, ratificeras, av Sveriges riksdag och införlivas i svensk lagstiftning.

Ewa Larsson för styrelsen 060111

Ytterligare undertecknare är
Ingrid Westin och
Birgitta Westlund

UPP

Hushållsnära tjänster enligt den finska modellen eller liknande Örebromodellen för 70+

Motion till miljöpartiets kongress 2006

Gröna qvinnors styrelse vill att kongressen beslutar :
- att uttala sig för den finska modellen för hushållsavdrag för tjänster såsom städning, omsorgs- och vårdarbete, gårds- och trädgårdstjänster, underhålls- och ombyggnadsarbete i bostad och fritidshus.

Gröna qvinnors styrelse vill lyfta frågan om det arbete som görs i eller i närheten av människors bostäder. I dag finns acceptans för skattesubvention av arbete kopplat till snickeri, måleri och liknande, medan acceptans saknas hos många för arbete så som att skura golv, tvätta fönster och liknande.

Vi menar att könsmaktsordningen slår igenom här precis så som inom alla andra områden. De arbetsuppgifter som i dagens samhälle betraktas som manliga och utförs av män tillåts skattesubvention, medan arbete som förknippas med kvinnor inte tillåts skattesubvention.

Här föreligger ett tredubbelt könsförtryck:
1. Kvinnor utför lejonparten av det obetalda arbetet i hemmet.
2. Det är nästan uteslutande kvinnor som utför städarbeten i andras hem svart och avstår därmed att betala till trygghetssystem som pension, sjukkassa, a-kassa etc.
3. Invandrade kvinnor är klart överrepresenterade bland dem som utför svart hemarbete och blir behandlade som andra klassens arbetskraft.

Vår analys är att den negligerande attityden till det obetalda arbetet världen över beror på att det nästan uteslutande utförs av kvinnor. Faktum är att om detta arbete skulle ges ett ekonomiskt värde så skulle det värdet överstiga dagens BNP-värde.

Kvinnor världen över
- utför 2/3 av allt arbete på jorden
- för detta erhåller de 1/10 av alla inkomster och
- är ägare av 1/100 av alla rikedomar

I Sverige så lyfts frågan i SOU: 2005:66 ”Makt att forma samhället och sitt eget liv - jämställdhetspolitiken mot nya mål”. Där sägs bland annat att ” det obetalda arbetet ska delas lika”. Mellan vilka och hur är dock mer oklart. Alla hem innehåller inte två vuxna individer. Och antalet ensamma kvinnor med barn har inte minskat. I de hem som delas av två vuxna visar utvecklingen i dag att om en av parterna är kvinna så att det hon som utför allt mer obetalt arbete. Troligen beror det på att kommunerna dragit ner på äldres möjligheter till hemtjänst och att döttrar och svärdöttrar då går in och hjälper till i stället.

Om vi ska förbjuda kvinnor att arbeta obetalt mer än en viss kvot och lagstadga att män fyller sin kvot framgår inte av utredningen, det finns helt enkelt inga förslag till lösning. Och där står vi.

Däremot resoneras det om att lagstadga att arbete i första hand ska vara heltidsarbete. Och visst är det viktigt att komma tillrätta med deltidsarbete som norm för kvinnors arbete. Dock borde detta kunna genomföras politiskt utan lagstiftning eftersom det främst är inom kommun och landsting som denna deltids kvinnonorm är aktuell. Arbetstidens längd generellt sett bör också ses över. I dag kan vissa arbetsuppgifter som utförs av män, till exempel gruvarbete, kallas heltidsarbete och belönas därefter, trots att det kanske är lika många, eller få timmar som utförs av en kvinna inom äldrevården fast där kallas det deltid.

Attityder
Det är dags att våga ta tag i attityden kring kvinnors obetalda arbete och kvinnors svarta arbete. I dag vill varannan svensk anlita hemservicetjänster som städ, tvätt och strykning, enligt en Sifo-undersökning -04. Sex av tio anslutna till TCO och SACO kan tänka sig hjälp med hushållsarbetet. Var tredje LO-medlem kan tänka sig köpa hemservicetjänster. Oavsett privat- eller offentliganställd så ställer sig hälften positiva till hemservicetjänster. Kvinnor över 65 år är mest positivt inställda till hemservicetjänster. Yngre män är mer positiva än äldre. Viljan att få hjälp i hushållsarbetet avtar ju äldre männen är, till skillnad från kvinnorna där äldre är desto mer intresserade. I ålderskategorin 65 år och äldre är sex av tio kvinnor beredda att betala en utomstående person eller ett företag för hemservicetjänster.

Enligt en undersökning av Svenskt näringsliv är kvinnor mer intresserade än männen av hjälp i hemmet och barnfamiljer är mer intresserade än barnlösa.

Svartarbete
En tredjedel av dagens timpris för vit hemservice är nettolön för den anställde. Resten är skatter och avgifter. En effekt av detta är att den svarta sektorn växer inom hemservicebranschen. Det medför skev konkurrens som riskerar att slå ut företag som följer gällande lagar och regler.

 Enligt en Sifo-undersökning beställd av Almega anser 27 procent av befolkningen det acceptabelt att anlita svart arbetskraft för hushållsarbete. Andelen är lika stor bland arbetare, tjänstemän och egenföretagare. Personer som sympatiserar med moderaterna och miljöpartiet har störst acceptans för svartarbete, mer än 40 procent. Men även många socialdemokrater, var femte tycker att det är acceptabelt.

Unionkonsult har gjort en utredning baserad på Skatteverkets underlag utifrån att de låtit Demiskop undersöka svenskarnas attityder till svartarbete. Där skriver de att den typiske svartköparen är en gift man som bor i villa eller radhus och är välutbildad och med god inkomst. Frekvensen är högre av köp av svarta tjänster bland välutbildade, högre tjänstemän och chefer. Det är ovanligare att personer som tjänar under 200.000 köper svarta tjänster. Lågavlönade kvinnor som bor i lägenhet är inte heller lika benägna att köpa svarta tjänster.

Det verkar helt enkelt vara så att kvinnor vill fast det är män som törs och har råd. Och äldre kvinnor vill mest men har minst pengar att spendera.

De som köper svarta tjänster har i mycket liten utsträckning dåligt samvetet över detta. I stället är man nöjd med att ha gjort en bra affär. Det anses mer acceptabelt att anlita en släkting än att anlita en person som samtidigt får någon slags ersättning. Personer som har ett arbete och arbetar svart på sin fritid har större acceptans än personer som har någon slags försäkringsersättning. De som köpt svart arbetet har i genomsnitt köpt för 7900 kronor. I hälften av fallen ligger summan under 1000 kronor.

Det sammanlagda värdet på de svarta köpen ligger mellan 11 och 12 miljarder kronor. Totalt sett uppgår värdet av svarta inkomster i Sverige till drygt 100 miljarder kronor per år, vilket motsvarar cirka fem procent av BNP enligt konjunkturinstitutets studie. I studien beräknas den svarta sektorn för hushållsnära tjänster omsätta tre miljarder kronor i löner, medan den nuvarande vita sektorn för hushållsnära tjänster beräknas omsätta 150 miljoner kronor i arbetskostnad inkl. mervärdesskatt och arbetsgivarutgifter.

De som har köpt svarta tjänster svarar i högre utsträckning att de inte har råd att betala vitt. Den motiveringen är vanligare hos dem som tjänar mellan 200.000 och 299.000 kronor jämfört med de som tjänar 400.000 eller mer.

Det finska exemplet
Det finska hushållsavdraget kan göras för hushållstjänster såsom städning, omsorgs- och vårdarbete, gårds- och trädgårdstjänster, samt underhålls- och ombyggnadsarbeten i bostads- och fritidshus.

Efter en försöksperiod med två olika modeller infördes hushållsavdraget fullt ut i Finland 2001. Samma år valde närmare 74.000 finländare att göra skatteavdrag. 2003 höjdes avdragsnivån till 60 procent av arbetskostnaden, vilket resulterade i att nära 143.000 finländare gjorde skatteavdrag för hushållstjänster. Den finska hushållsavdraget innebär att 60 procent av arbetskostnaden för så kallade hushållsnära tjänster får dras av på skatten om tjänsten köps från ett företag. Om man själv anställer någon (deltid) så ges ett skatteavdrag på 10 procent på den samlade lönekostnaden. Maximala avdragsbeloppet är 1150 euro per år och person.

Efterfrågan kommer främst från yngre dubbelarbetande småbarnsföräldrar och pensionärer, menar forskaren Taija Härkki som utvecklat systemet på uppdrag av dåvarande socialdemokratiska minister Arja Alho.

Skatteavdrag för hushållstjänster har minskat svartjobben från 60 till 25 procent och skapat 8.500 heltidsarbeten, enligt Kari Niilola, forskare vid Helsinki School of Economics. 80 procent av städjobben hade aldrig tillkommit utan möjligheten till skatteavdrag, och 42 procent av städarna var tidigare arbetslösa.

2003 uppgick den samlade avdragssumman till 91,2 miljoner euro. Totalt utnyttjade nästan 124.00 finska hushåll avdraget, alltså drygt fem procent av alla hushåll. Nytt för i år är att barn kan göra avdrag för tjänster som görs i föräldrahemmet.

Av de hushåll som nyttjade avdragen köpte 25-30 procent städtjänster, cirka 70 procent köpte renoveringstjänster, 5-10 procent köpte vårdtjänster samt barndagvård. Renoveringsservicens andel räknat i euro var cirka 85 procent och städtjänsternas andel cirka åtta procent.

Våra äldre
Drygt 17 procent eller 1,5 miljon människor är i dag 65 år eller äldre. 93 procent av alla över 65 år bor i eget boende. 30 procent av hushållen 75 år och äldre bor fortfarande i eget småhus. Om 15 år är mer än 20 procent av Sveriges invånare äldre än 65 år.

Äldreomsorgen står för ungefär 20 procent av kommunernas totala kostnader. 2003 var kostnaderna för äldreomsorgen 78,3 miljarder kronor. Antalet äldre som beviljats hemtjänst har ökat med tre procent från 2003 till 2004. Antalet hemtjänsttimmar har också ökat under samma period med fem procent. Det är de allra äldsta (80 år och äldre) som får mer hjälp från hemtjänsten för att kunna bo kvar hemma den sista tiden i livet. Under 2004 har drygt 130.000 äldre beviljats hemtjänst. Den hemtjänst som behovsprövas i dag ser mycket annorlunda ut än för 25 år sedan. Att få ett golv bonat, fönster tvättade eller hjälp med strykning ingår inte, våra äldre kommer inte heller ut och de som bor hemma har få att tala med.

Kommunalarbetarförbundet har länge förespråkat subventionerad hemservice för äldre. Förbundets modell 80+ föreslår att alla över 80 år ska få rätt till städning, fönsterputsning, handling eller andra tunga sysslor som de inte kan få hjälp med av den kommunala hemtjänsten. Men landets kommuner tycker olika, Umeå och Gotland har haft frågan uppe men sagt nej, Västerås utreder och i Örebro har de haft ett försök. Försöket har visat sig lyckat men för att fortsätta måste socialtjänstlagen ändras, vilket nu hanteras på regeringskansliet.

Örebro
Tillsammans med kooperativ START 97, Örebro kommun och Kommunal erbjöds personer över 80 år i tre kommundelar att köpa subventionerade hushållsnära tjänster. Varje hushåll fick möjlighet att köpa max fyra timmar hemservice i månaden till ett timpris på 75 kronor. Gränsen för vilka sysslor som hemservicen utförde drogs vid omvårdnadssysslor så som piska mattor, torka fönster, storstäda, byta i kattlådan, byta glödlampor och gardiner, inköp av varor samt trädgårdssysslor.

De flesta av kunderna hade någon form av funktionsnedsättning som gjorde att de inte klarade av tyngre sysslor i hemmet. De flesta hade inte heller tillgång till den kommunala hemtjänsten. Majoriteten köpte regelbundet två timmar hemservice varannan vecka.

I utvärderingen sägs att skattesubventionen höjt livskvaliteten för de äldre som bor i eget boende och att de äldres beroende av sina anhöriga (läs kvinnor) har minskat och att de anhörigas börda har lättat. I utvärderingen nämns att relationerna mellan generationerna förbättrats när de gamla inte var beroende av sina barn och tiden för samvaro kunde användas till annat än att städa och handla.

Den könsmässiga snedfördelningen ser ut så att fler kvinnor än män är hjälpmottagare och det är framför allt ensamstående kvinnor. I parförhållanden anser kommunerna ofta att kvinnan, ska kunna ta hand om sin sjuke make men det är ovanligt med tvärt om. Par med sjuk maka/kvinna har i högre utsträckning någon form av offentlig omsorg . Så i praktiken blev det kvinnorna som avlastades. De äldre kunde själva bestämma vilka sysslor som skulle utföras varje gång och det var samma person som kom varje gång vilket upplevdes som mycket positivt.

Ekonomiska effekter
Subventionen ska ses som kvalitetshöjning för äldre, avlastning för anhöriga och som en möjlighet till nya arbetstillfällen vilka i sig genererar samhällsinkomster. Skattebasen ökar, kostnader för a-kassa och arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskar. Studien visar att ett nationellt införande skulle ge upp till 3000 nya jobb. Försöket visade också att hemservice arbetet skulle kunna vara en väg in på arbetsmarknaden för långtidsarbetslösa.

Vad andra tycker
Målareförbundet, Elektrikerna, Byggnads och de Fastighetsanställdas förbund har klart uttalat att de tycker det är dags att socialdemokraterna omprövar sin negativa inställning till generella hushållsnära tjänster. De menar att skatteavdrag skulle leda till fler jobb och med det större inkomster för staten. Men det är ju trots allt inte socialdemokraterna som bestämmer allena i Sverige.

Den borgerliga alliansen föreslår att det införs en skattereduktion för hushållstjänster. Företag som säljer hushållstjänster får rätt att vid den månatliga inbetalningen av moms och arbetsgivaravgifter dra av 50 procent av arbetskostnaden för alla hushållstjänster som man utfört. Fysisk person får under ett år köpa hushållstjänster till ett värde av maximalt 100.000 kronor. Maximala skattereduktionen blir 50.000 kronor. Förslaget omfattar hushållstjänster som utförs i hemmet, hushållens köp av externa tvätteritjänster samt hämtning och lämning av barn från och till dagis eller motsvarande. Utförare av tjänster ska inneha f-skattsedel.

Vad vi tycker
Miljöpartiet vill se ett annat samhälle, där alla arbetar mindre och på så sätt får mer tid med sitt eget hushållsarbete. Utvecklingen går åt andra hållet, med två heltidsarbetande eller ensamstående med barn. Att resa, till jobb, med barn, till affär, till vänner och så vidare upptar ett stort dagsutrymme. Och vi blir alla äldre. Ska vi då erbjuda särlösningar för äldre. Ja, det kanske vi kan enas om på kongressen. Men vågar vi gå vidare med en enkel rak modell som gäller alla, liknande den finska modellen, ja det är det som årets kongress har att pröva.

Samtliga partier i Finland tycker att den införda modellen är bra, det vill säga även vårt systerparti de Finska Gröna. Våra väljare, i synnerhet kvinnor, har rätt att före valet veta om miljöpartiet är ett parti som även fortsättningsvis kommer att acceptera skattesubvention för manliga hantverksarbeten, så kallat ROT-avdrag, och neka så kallat RUT-avdrag som innebär skattesubvention för hushållsnära tjänster. Eller om vi säger nej till allt för att vi vill ha ett annat samhälle. Vi menar att dessa förslag inte inskränker på vårt fortsatta ihärdiga och envetna arbete med att minska allas vår normalarbetstid.

Gröna qvinnors styrelse vill att kongressen beslutar:
- att uttala sig för den finska modellen för hushållsavdrag för tjänster såsom städning, omsorgs- och vårdarbete, gårds- och trädgårdstjänster, underhålls- och ombyggnadsarbete i bostad och fritidshus.

Om kongressen ogillar ovan föreslagna att-sats föreslår Gröna qvinnors styrelse kongressen besluta:
- att uttala sig för att äldre som fyllt 70 år ska ha möjlighet att söka skattesubventionerad hemservice som innefattar både hushållet, trädgården, huset och den personliga omsorgen och att subventionen bekostas nationellt liknande Örebromodellen.

Ewa Larsson för styrelsen 060113

UPP